Hagfors

Nu är jag hemma igen- eller rättare sagt så kom jag hem vid 16:00 så jag hann hämta barnen på förskolan/skolan. Det var en superbra intervju och det kändes som om det var en arbetsplats som jag skulle kunna trivas mycket bra på. Det enda som jag känner i dagsläget är att det är mycket långt till Hagfors men värt det. Jag hoppas nu på att de vill ha mig och att jag blir utvald till deras kurs som ska vara i början av mars men sen får vi se.

Dagen har varit späckad med lek för Molly med hennes kompis på andra gatan Sixten på gatan då de jagade en tom spolarvätskeburk, Vilda åkte pulka, Filip gick in och ringde efter en kompis som kom hit efter middagen, Jenny kom och vi satt och surrade lite och jag hann sitta i telefonen med familjen som vi bjöd hit på kalas på söndag för att fira lilla Molly som faktiskt blir 2 år nu. Det går alldeles för snabbt men mest av allt är det skönt att hon blir äldre eftersom det har varit rätt så körigt med att ha två så små barn med så tätt emellan.

Imorgon ska jag förbereda min presentation på Universitetet som jag har på torsdag EM och till att börja med fixa den bok som vi ska ha, kan underlätta om man säger så. Det är verkligen ett heltidsjobb att söka jobb, skriva CV, personligt brev, skicka till rätt adress, ha koll på ansökningstider och passa telefonen så skolan har blivit rätt ordenligt lidande för det men jag ska hänga i ett tag till så jag har en backup plan ifall det inte skulle bli något jobb. Kan alltid vara skönt att styra sin tid ett tag till.

Sportlovet får barnen gå på förskolan måndag och tisdag eftersom jag har lektioner men sen får de vara hemma med mig. Det är skönt att få lite mer tid med dem och det finns ju massor med saker som man kan göra med dem. Farmor och farfar kan avlasta lite grann med Molly eftersom hon är den som kan vara lite jobbig att ha med sig om man exempelvis ska åka skridskor med de stora eller göra andra saker som kräver lite koncentration från min sida men jag hoppas att kunna ha alla tre så mycket som möjligt.

Vi satt och kollade på familjen annorlunda igår på TV 4 igår kväll och jag förstår verkligen folk som skaffar många barn men samtidigt inte. För oss är nog smärtgränsen nådd just nu iallafall. Jag kunde känna efter att ha sett programmet att tiden finns ju inte alls för att SE alla, ha kolla på alla, känna av att alla mår bra mm.

För mig är det jätteviktigt att ha tid med var och en. Det räcker med att en känner sig lite mer osynlig för att det ska starta en massa skuldkänslor hos mig. Nu handlade det ju om att vara på badhuset och jag kan verkligen förstå att det inte är lätt att ha koll på 8 ungar då. Vi har inte ens försökt oss på att ha med alla 3 än eftersom det är inte ett ställe som man vill tappa bort någon. Det räcker med att Filip höll på att drunkna när han var liten liksom...

Jag är så himla trött nu- 20 mil i en bil + intervju på det känns i kroppen just nu och nu är det hög tid för att lägga den stora killen som kom efter en vecka med pappa. Som vi har längtat efter honom!