Faller på plats

Allt börjar falla mer och mer på plats nu.
Fotografen är med på tåget. Billigt blev det också. Hurra!
Offert från Terassen och vi håller det värmländska temat genom vigseln samt festen. Lagomt sådär. Inte folkdräkt men.... lagomt.

Det som är kvar är att skicka ut alla inbjudningskort men de ligger hos tryckeriet.
Sen är det dags att skicka dem.
Bröllopshemsidan är klar.
Musiken i kyrkan ska vi fixa, nu vet vi iallafall vad vi vill ha. Det är en början.

Projekt gå ner i vikt är påbörjad och vågen visar -4 kilo. På en vecka. Det känns bra.
Heja Herbalife!

Jag skulle vilja ha ett par skor att ha til klänningen.
Jag har köpt två par men var inte nöjd med dem när jag provade dem hemma.
Att halka känns inte aktuellt.

Ja, det tar tid, men vafan- jag har ju semester! :-D

Reflektion

Jisses... det är inte en lek att bestämma hur ens bröllop ska se ut och vara.
Den enda gången i livet som man blir fru till någon.
Ska man se det så...eller ska man ha som huvudpunkt att kärleken är det största?
Det är fan svårt asså.

Jag ska inte gå in på hur mycket vi har kvar på planeringen, utan ska nog hålla mig till att konstatera vad vi har gjort istället:

- Ringen
- Klänningen
- Festen
- Blommorna
- Värdpar
- Toastmaster och toastmadame
- Kyrka, tid
- Band till festen
- DJ till festen
- Fotografering
- Håruppsättning
- Naglar
- Låtar (men inte de som ska sjunga)
- Ingångslåt (men inte de som ska spela den)
- Vad vi önskar oss i present
- Barnpassning/trollkarl
- Hindersprövningen är inskickad till Skatteverket


Dvs. vi har inte skickat ut inbjudningskorten men det sker nu i dagarna.
När det är gjort.. kan man andas ut en smula till. Just nu snurrar allt och mycket handlar om hur vi ska ha det. Det är vårt bröllop och det är vi som bestämmer men vi lyssnar mycket, kollar av med andra, hur skulle det vara att ha det si eller så. Vi träffar de som bröllopet berör, ställen som skickar offerter, prisförslag, andra förslag? Ska vi ha linnedukar eller löpare? Ska vi lägga in pengar till baren eller ska vi låta folk stå för det själva? Catering eller fest som inkluderar servering samt upplägg? Egen tårta eller ska stället baka den? Ja det är helt gaaaalet.

Just nu känns det som om vi ska ha festen här hemma med partytält, grillning och låta barnen bara springa omkring vilket också är ett alternativ såklart. Be pappa baka tårtorna och folk får komma som de är och mingla omkring med varandra. Enkelt men personligt. Inte lika dyrt och flådigt. MEN vi är över 100 personer som vi ska ha plats för och speciellt om det regnar. I september kan det vara så fint men det kan också vara sååå mycket höst.

Nu har vi iallafall bestämt oss för att vi kör festen på Terassen i Mariebergsskogen.
Låta andra sköta planeringen och jobbet. Vi köper oss ur det jobbiga. Det där andra kan vi göra dagen efter tänker jag. Vi har ett par styckna som åker långt och då kan det vara mysigt att grilla dagen efter istället. Funkar det i september? Ja jisses........ hur mycket orkar man planera? Framförallt, hur fan orkar folk planera sitt bröllop i 1 år innan det är dags? Tycker det är jobbigt nog att planera 3 månader innan.

MEN iallafall, nu måste iallafall inbjudningskorten skickas ut så jag kan andas normalt igen.

Giftemål

JA!!!!

Nu slår vi till.
6 år tillsammans
2 barn och ett som togs bort
Villa
Flytt i två lägenheter
Byte av bil 3 gånger
Jobb

För att sammanfatta det kort... vi har haft en jävla resa tillsammans.
Mycket har hänt, mycket händer fortfarande.
Glädjeämnena i den lite trista vardagen.
Tröttheten som kommer, sömnbristen, dåligt tålamod med barnen.
Men vi har varandra. Vi skrattar åt det, vi gråter åt det och vi älskar det.

Man och hustru.
Det känns så rätt.
Nu kör vi.
Nu eller aldrig.
Det känns så gött att vi äntligen gör det.

När?
Den 18 september 2010 i Alsters kyrka.
Mycket planering, redan ett fladdrande i magtrakten, mycket frågor.
Men vi har varandra. Alltid.

8 år

Om 3 timmar för 8 år sedan föddes det en pojke på Karlstad BB.
Efter 2 dygn av väntan, förväntan och smärta.
Stolta föräldrar var Sara Eriksson och Robert Eriksson.
Livet förändrades på en natt.

Den känslan, när jag fick upp ett varmt kladdigt barn på mitt bröst var obegripligt underbart.
Jag undrade vad jag hade varit med och skapat...alla känslor kom på en gång.
Är det min?

8 år har gått.
Av kärlek, smärta, glädje, sorg, ilska, trötthet, värme men framförallt av känslan att ja, det stämmer, han är vår. Han är min. Han är underbar.

När Vilda fyllde 4 år skrev jag att den tjejen har ett hjärta av guld och en vilja av stål.
När jag sitter och funderar på vilka ord som förklarar Filip bäst får det nog blir såhär:
Finare sinne får man banne mig leta efter.

Grattis älskade älskade Filip, min förstfödde och min finaste kille.
Du gör mamma stolt och glad varenda minut.
Tack för att Du finns och för att Du är Du.

Stockholm

Imorgon pyser jag och älskling till Stockholm för att hälsa på kompisar!
Det ska bli härligt att komma iväg och känna oss som ett par och inte endast mamma och pappa till de tre små vildarna.

Fredag-söndag.. är tre dagar.
Det är lång tid att vara utan kidsen.
Men .... vi behöver vara lite utan och barnen behöver få vara med sin farmor och farfar för att driva dem till vansinne ett tag. Undrar om det kommer överleva...men det tror jag nog.

Jag har packat mina och barnens grejer så resväskan väntar på Hasses grejer.
Ser verkligen fram emot denna helg.

Återkommer....

Ja

Det tar lite tid innan jag kommer på att det var eeeevigheter sen jag bloggade.
Just ja- jag har en blogg.

Livet går i 110 km i timmen.
Det är gaaalet att tiden går så fort när man bara vill att den ska stanna vissa gånger.
Är sinnessjukt trött bara... vill inte vara såhär trött men när jag sätter mig så somnar jag nästan.

Vi har skaffat en ny bil.
En röd. 7 sitsar.
Den är helt underbar att köra och barnen gillar den.

Vi sålde av både extrabilen och den andra.
Det funkar faktiskt att ha en bil även om man får trixa lite mer bara.

Vet inte vad jag har på hjärtat egentligen.
Träningen funkar inte alls just nu.
Min kropp kan inte bestämma sig om det är bra eller inte.

När livet bara snurrar fortare och fortare så är det inte det första jag tänker på är att träna 4 dagar i veckan men jag var ute och sprang förra veckan iallafall. Allvarligt talat...så hinner jag fan inte.

Jomensåärdet

Fredag igeeeen! *wwiiiiieeee*
Var tar veckorna egentligen vägen?

Jobbet sliter på.
Det sliter verkligen på ett sätt som gör att det är otroligt viktigt att andra människor ger mig energi, fyller på mig. När de inte gör det så blir jag så oerhört trött... på det mesta.
Jag får höra att jag ger energi och då ska jag banne mig få energi tillbaka.
Deal?

Vi planerar semestern och vilka veckor vi ska ha ... min första semester på hur många år som helst. Det känns lite... ovant. Konstigt men det ska bli underbart! Jag vill inte göra så mycket planer utan bara dra iväg som vanligt när vi vill göra något skoj.

Imorgon ska darling och jag göra något skoj iallafall.
Hockey. Färjestad- Södertälje.
Utgång.
Nöjesfabriken med kompisar.
Söndagen kommer tillbringas bakfull i soffan med chips innan barnen ska hämtas.

TÄNK vad skönt om galning nummer 2 också somnar så att vi kan få se en film i lugn och ro här hemma, en fredagskväll som denna.