Terapitid.
1 timme.
Egentid.
Lyxtid.
Spendera pengar tid.
PG tid.
MIN tid.
Han är bäst.
Jag har en plan.
En strategi.
För ett bättre oss= mig & Hasse.
Det känns pirrigt.
Lyxigt.
Underbart.
Kul.
Genomförbart.
Jag tror på det.
Jag försöker känna efter med magen.
Inte stänga av.
Inte stänga ute.
Bara k ä n n a.
Bara vara S A R A.
Tro på mig själv.
Känna mig bra.
Det är OK att inte vara perfekt ibland.
Jag FÅR göra fel.
Det FÅR ta tid.
Jag tränar på att sakta ner mina steg.
Ta vara på nuet.
Leva i nuet.
Låta mig själv vara ifred.
Inte peta och dra i allt.
Bara vara.
Helt omöjligt är det inte men det kommer att ta tid.
Det känns bra.
Mycket bra.
Skitbra.
Vem ska peppa mig?
Jag själv.
Vem vill jag vara?
Mig själv.
Jag vill inte bli bedömd.
Jag vill känna att jag duger.
Precis som jag är.
Jag har en plan.
För oss.
Att hitta tillbaka till DET.
Lyckas det?
Jag har hopp säger PG.
Det känns som jag har hopp.
Kärlek.
Tur.
Framförallt känns det som jag har börjat resan.
Tack PG.
13 oktober 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar