Livet leker

Dansar mig igenom dagarna med familjen och vänner.
Det är verkligen uuuunderbart att må som jag mår nu. Trött är jag som tusan, hår tappar jag som tusan, magen krånglar som tusan, ner i vikt går jag som tusan men jag är GLAD.
Jag är nöjd över den person som jag är, som jag blir med barnen, som jag blir med min älskling. Allt detta tillsammans gör att jag dansar fram i tillvaron.

Läser anställningsavtalet och ler med hela ansiktet.
Jag skrev igår i bloggen att man kan vara så glad för ett jobb?
Ja det är jag. Ännu gladare blir jag att mottagningsgruppen som jag kommer att tillhöra vanligtvis inte anställer Socialpedagoger. Känner mig stolt och glad över att jag faktiskt gjort ett intryck och att de tror på mig. Just det sista- att de tror på mig är det som gör mig allra gladast. Faktiskt. Hur många arbetsgivare gör det? Hur många säger rakt och ärligt utan att blinka att de tror att det kommer gå så bra? Hur många arbetsgivare kramar om en och hälsar en välkommen och just får ett förtroende för den personen som de har anställt?

Barnen äter chips i soffan- det blir en sen kväll.
Jag somnade efter maten. Somnar ofta när jag har ätit nuförtiden. Något är knas med kroppen och jag undviker ämnet så gott det går med en sambo som pockar på och oroar sig. Han står utanför min kropp och det är därför han noterar saker som jag inte gör. Jag orkar bara inte. Just nu. Vill jag bara fortsätta njuta. Inte ringa. Inte ta blodprov. Inte oroa mig. Bara vara glad ett litet tag till. Det måste funka. Medveten men väljer att förtränga bara.

Livet är bra knepigt ibland men ibland så bara löser sig allt.
Meningen finns och man hittar någonting som får en att le med hela ansiktet.
Jag har hittat det- i mina barn och min Hasse.
Det räcker och med det avslutar jag bloggandet för kvällen. *ler*