Sådärja

Middagen är avklarad.
Wallenbergare med den finaste kalvfärsen och massor av grädde och äggulor.
MUMS! Till det ett inte helt lyckat potatismos eftersom potatisen tydligen inte var rätt sort. Ekologisk potatis brukar ju vara bra men inte denna gång. Barnen åt iallafall och det är det viktigaste. Att fixa det på 30 minuter är ju en bedrift men är man snabb så är man.

Älskling lät mig vara hemma och vila efter lunchen medan Molly var kvar hos hans föräldrar och Vilda tog han med på lite shopping. Det var underbart.

Barnen ritar utan att gnälla eller slå ihjäl varandra.
Men snart kommer det nog...

Imorgon är det dagis. Det var länge sen. Efterlängtat av både oss och barnen tror jag.
Håller tummarna för att Hasses mage håller sig i form så han kan jobba imorgon även om en sjukdag inte har dödat någon. Själv hoppas jag få veta om det blir något jobb eller inte...annars får jag nog leta efter nya vägar för jag måste hoppa av den här kursen jag går nu. Jag är ju aldrig där längre. Haha. Men som sagt...det är bara att hålla tummarna för att de tycker att jag är värd en chans...